Vålds- och fotbollsporr

Det här gillar jag verkligen. 107 fotbollsspelare, några materialare och ett par tränare får sina liv under typ tio år synade och granskade på ett väldigt enkelt och formulär-1A-sätt. En massa namn, en massa siffror, en massa händelser fängelser och höga staplar med åtal och överfall. Intressant även fast jag knappt sett en amerikansk fotbollsmatch och än mindre med just det här laget.

4 kapitel, de är i någon epilog-fas nu. Folk får tycka till, och det är fortfarande bra läsning.

/mt

Som en amerikansk film

20 000 tecken. 2 researchers, en reporter och en fotograf. Redigerare och feelingen av film. Som tv i Sverige - fast i tidning. Synd att historien inte riktigt har farten av en amerikansk film.

Seattle times skriver om Frances, 89, som blir av med alla sina pengar. Ett lagom drama i flera akter med avslutande epilog. Mest gillar jag citaten. Minst att historien mest funkar om du har en mamma i samma position. Faktiskt.

Men trots allt himla coolt med en himla massa krut.

/mt

Arn sågas medelst medeltida sågverk

En gammal en. Men rolig.

Tyvärr har ingen (ännu) lyckats skriva en liknande sågning av Arn-filmen som den här av boken.

Tack för tipset Martin.

Temareportage (läs egenreklam)

Eftersom ni andra är lite dåliga på att dela med er av era godbitar så gör jag lite egenreklam.

Jag gillar det här.

Det som är bra är framför allt upplägget. Jag har valt att kalla det temareportage eftersom jag inte gått någon journalistutbildning och inte vet vad det egentligen heter.

Poängen är i korthet att utgå från en frågeställning i stället för en händelse när man planerar reportaget. Alltså: I stället för “vi får följa med bandidos ledare - vilka frågor är relevanta?” så utgår man från frågan “varför växer mc gängen? - bandidos ledare kanske vet!”

Skillnaden blir att den röda tråden i reportaget är en frågeställning i stället för en plats, en person eller en händelse.

Om man behärskar det till fullo då blir det så här bra.

ps. Jag skulle få en lycklig jul om någon av TR, JW, MS, PK, TF, RC, GS ville dela med sig av lite trevlig läsning. ds. God Jul // Viktor 

Att få komma med…

Riktigt spännande uppslag, tyvärr får jag ändå en känsla av att det hade kunnat göras så mycket bättre. Irriterande att man bränt möjligheten på ett halvdant genomförande, men bara idén gör det riktigt bra. Du hittar reportaget “Banditernas boss” här.

Katastrof-intervju

De flesta har nog varit där på ett eller annat sätt. Man kommer inte överens med den som blir intervjuad, eller i värsta fall den intervjuade pratar inte alls.

Intervjun med Per Morberg i Metro är en rätt bra lösning på det första problemet, det blir i alla fall underhållande läsning. Läs ”katastrof-intervjun” här.

Jag gjorde själv en intervju för ett par år sen i VN. Den handlade om Sveriges bästa lumpare, dvs den som fått bäst vitsord vid muck. Killen var en tystlåten värmländsk skogsarbetare och intervjun lät väl ungefär så här:
Jag: Varför tror du att du fick så bra betyg?
Han: (tystnad) jag vet int.
Jag: Gjorde du någonting speciellt?
Han: (tystnad) nä.
Jag: Ingenting?
Han: Nä (tystnad) jag gjorde det de sa.

Så här i efterhand inser jag att jag naturligtvis borde skrivit ner intervjun rakt av. Jag menar, det är ju en lysande beskrivning av den perfekte soldaten. Tyvärr gjorde jag inte det.

En som däremot fattat grejen är Aftonbladets Ronnie Sandahl i intervjun med Teddybears Klas Åhlund. Tycka vad man vill om RS som krönikör och författare – det här är ett mästerverk i konsten att göra någonting av ingenting.

Den galne korrekturläsaren

Till att börja med: se det här som en liten parentes, men det är så roligt att jag måste skriva ner det. I dag berättade vår nye korrekturläsare Andreas följande: Efter att ha läst en artikel på aftonbladet.se om folk som fått hallucinationer av en viss sorts sömntabletter, kom han ihåg att det även hänt honom. Han skrev då en kommentar under artikeln om hans upplevelse av sömntabletten. Två timmar senare får han ett mejl från en reporter på bladet som vill intervjua honom om hans upplevelser. Okej då, tänker Andreas, varför inte? Bladet skickar en fotograf från Malmö till Lund och en reporter gör en kort telefonare. Andreas frågar reportern: Hur stort blir det här? Reportern svarar: Det blir kanske en helsida med dig och andra som råkat ut för samma sak. Nästa dag när Andreas går förbi affären ser han löpsedeln med bild på honom och texten: ANDREAS, 21, FRÅN LUND BLEV GALEN AV SÖMNTABLETT “bollar kom flygande ut ur gardinerna”    Artikeln är helfestlig den med. Med citat som “Men bollarna talade lugnande till mig”. Du hittar den här.// Viktor

Också en gammal

Ibland får saker uppmärksamhet utan att man märker nåt, man liksom tror att man är den enda i hela världen som läst.

Den här gillar jag. Mest som en själv-varudeklaration.

Om Kämparnas konung David som väntar på att livet ska börja. Visserligen rätt klassiskt att över en tid följa med sitt fall, men det här visar väl hur otroligt bra det kan bli.

/Markus Thunberg, Sundsvall

Affärsbiträdet…

För att ta tag i det här och lägga första tipset letade jag fram en favorit från förra hösten. DN:s Jan Lewenhagen skrev det här som nybliven korre, kan faktiskt ha varit hans första artikel som korrespondent om jag minns rätt.

Artikelns behållning är Angela Moser. Fullkomligt briljant.

Du hittar den här

// Viktor

Hej alla!

Jag tänkte så här:

Om du läser en artikel i en tidning som du tycker är bra - lägg upp länken till den här. Jag tänker mig artiklar som är intressanta, spännande, välskrivna, roliga, nytänkande eller helt enkelt bara jäkligt bra.

Om du vill så kan du gärna skriva varför du tycker att det är bra och vem du är. Eller så är du anonym, kan vara ganska kul det också.

Jag funderade på om den här bloggen ska vara öppen för andra eller inte. Vad tycker ni?