Wikileaks och Julian Assange har varit i hela världens mediefokus under 2010. Först handlade det mest om läckta dokument, sedan rapporterades nästan lika mycket om de sexbrott som Assange misstänks för i Sverige. Turerna har varit oändligt många – men när det gäller nyheter om de läckta dokumenten har tidningen The Guardian ofta stått i centrum. Med tillgång till dokumenten om så väl Afghanistan och Irak som de från USA-ambassader runt om i världen har den brittiska tidningen kunnat skapa unik journalistik. De har till skillnad från många andra medier också haft tillgång till Julian Assange och bland annat kunnat ordna chatt med honom på sin hemsida (som brakade samman av läsaranstormningen).
Men samarbetet med Assange har inte varit det lättaste, berättar redaktörer på tidningen nu i ett långt och intressant reportage i Vanity Fairs februarinummer. Artikel täcker stora delar av Wikileaks och The Guardians historia – och hur två organisationer med så skilda kulturer lyckades enas någotsånär och samarbeta. Reportern Sarah Ellison, som bland annat skrivit boken “War at the Wall Street Journal: Inside the Struggle To Control an American Business Empire” efter att ha jobbat där i tio år, tar läsaren med bakom kulisserna på The Guardians redaktion och berättar om hur läckorna användes till exklusiv journalistik.
